Pust- lamningen klar
Så roligt när lamningen startar och så skönt när den är över!
Ständiga nattarbete och kollturer ut i stallet gör en ganska mör. Eftersom lammen helst skall vara ensamma med sin mor ett antal dagar så flyttas det grindar ut och in i boxar. Remmarna, tack och lov för remmar med snabbspänne, tar slut och då är är det "balaband" som gäller för att fastgöra grindarna i alla möjliga stolpar och för ändamålet ditsatta krokar. Eller, som det ofta verkar ibland avsaknad av något att fästa en grind i. Ungtackor som inte förstår vad som händer och inte kan begripa varför lammen vill ha tag på något under magen. Gamla tackor som tappar aptiten och man får locka med betfor eller smyga ned lite energibalans i vattnet för att de skall få igång aptiten. Fellägen som får rättas till och draghjälp till tackor som tappar orken med stora lamm.
Nej vad är detta för klagovisa! Årets lamning har gått fantstiskt bra. Helt otroligt 7 trillingar på mina 30 tackor. Den gamle baggen var helt klart väldigt fertil. Två av trillingfödslarna fick ha hjälp att rätta till felläge innan de fann sin väg ut i livet. Det kräver en enorm koncentration. Tänk när det är trillingar så är där tolv olika ben i magen och det gäller att få tag på två framben eller två bakben från samma lamm innan man kan börja lotsa det ut. Totalt blev det 57 lamm och inte ett enda flasklamm.
Den där tröttheten som gnager kan för ögonblick vara som bortblåst när jag lyckas med ett felläge, finns tillhands när en tacka inte tar hand om fosterhinnor som hindrar andningen att komma igång eller när jag ser en tacka som på bilden nedan. Alltså allt har funkat, lammet är slickat och råmjölken är på väg ner i en liten tom mage.
Men oj vad det blev fullt i vissa boxar med många trillingar i. Lamm överallt och trötta tackor som blev påsprungna och hoppade på. Jag gjorde ett litet fåfängt försök att flytta över någon tacka med sina lamm till en box med ett mindre antal lamm i. Men det hela slutade med att jag fick avbryta ett rejält slagsmål mellan tackorna och ta tillbaka dem. Så det var en fröjd att få släppa ut dem i friheten på välkomstbetet.
Ja, efter utsläpp så fick de då göra upp sin rangordning. Detta kan gå ganska tufft till som bilden visar. Klart bättre att de gör detta ute där den som ger sig har möjlighet att komma undan.
Ganska snart så infaller stillheten och de kan relaxa i det skira gräset. Liksom jag!
